Jag tog på mig en lite höstig Marimekko klänning , scarf i halsen , en varm kofta i brunt. Slängde mig på bussen till Uppsala Stadsteater o såg föreställningen ”Medan det brinner” . Omar har huvudrollen o är runt 20 år .Han har inte hittat sin plats i livet . Han är rastlös o frustrerad .Han är svensk / palestinier o bär på ett arv av exil o kamp . Pappan skickar iväg honom på en resa till Sicilien där han ska hämta två av sina kusiner som lämnat kriget i Syrien . I fickan har han två falska pass som kusinerna ska ha / behöver för att ta sig genom Europa . Vid varje gräns är de livrädda för att bli påkomna av kontrollanter , polisen o andra som är misstänksamma . På samma gång vill de känna sig fria , få skratta o få leva som andra unga människor . Jag blev så berörd o tårarna rann, men föreställningen är också full av humor . Uppsalaförfattaren Amer Sarsour har dramatiserat sin debutroman ”Medan vi brinner ”en nutidsberättelse om hopp o identitet . Fantastiska skådespelare o stående ovationer. Jag har mött / möter i mitt arbete unga människor som har varit med om förfärliga händelser . Vi måste alla värna o bemöta barn/ unga med vänlighet o kärlek, det läker .
